Jag låter som en 15årig pojke, är inte livet helt underbart?!

Min röst har sagt upp sig och dött en tragisk död.

Dagen idag har bestått av jobb, jobb och så lite filmtittande.

Har passat de två stora barnen medan mamman var iväg med den lilla flickan. Vi putsade hästutrustning, gör vi någonsin något annat, och sen hann vi inte så mycket mer innan dom var tillbaka.

Jag har ridit Charles idag igen, ett riktigt pass utan tömkörning. Red 45minuter och pressade honom ganska hårt. Han var duktig och mitt knä funkade så länge jag satt ner, vilket jag gjorde hela tiden. Trots att jag inte använde det så mycket så kändes det som om det brann när jag hoppade av. Jag är så in i helvetes trött på att ha ont i knät. Jag är 19 inte 90, jag ska inte ha konstant verk. Inte har doktorn hört av sig med en tid hos specialisten heller. Morr.

Har druckit varmt vatten med, i brist på honung, socker. Jag kan bara inte dricka te, det är så vidrigt!

Ska äta en chokladkaka och titta på lite mer Being Human. Putt är ja. Täppt i näsan med.

Detta kan läsas på baksidan(översatt från engelska så jag ber om ursäkt för eventuella konstigheter):

Det var inte fören jag var på väg till dramalektionen som jag kom ihåg tjejen som jag hade stött ihop med och den gröna tröjan, precis som min. Det var det som hade gjort Mrs Watt förvirrad. Hon hade sett tjejen i den gröna tröjan och trott att det var jag.

Det var den enkla förklaringen.

Eller?

Fay kan inte låta bli att tycka det är underligt när folk börjar nämna konversationer hon vet att hon inte har haft eller när de säger att de har sett henne fast att hon vet att hon var på något helt annat ställe. Sen börjar ännu konstigare saker att hända: hon hör dämpade fotsteg bakom sig som håller hennes takt, hon ser en glimt av ljust hår precis som hennes runt ett hörn. Inbillar hon sig alltihop?

Fay lyckas hitta förklaringar till alla händelser - tills en dag när hennes mamma är övertygad om att hon har spenderat dagen med Fay... när Fay i själva verket inte alls var där.

Kan den här andra tjejen verkligen försöka ta över Fay's liv?

Det här var en besvikelse.

Jag förväntade mig en spännande, invecklad och genomtänkt story. Och så får man det här. Jo den var väl hyfsat spännande men det var mest min egna fantasi som spann iväg med vad förklaringen kunde vara och inte så mycket vad som faktiskt stod i boken. Slutet är en stor suck och ett trött jaha.

Läs den om ni vill. Låt bli om ni har bättre saker för er.

2 av 5 hissar