Idag har varit en jobbig dag. Är helt slut efter min sena kväll igår, dom kom hem halv 1 och sen tog det en halvtimme innan jag kom i säng. När jag väl kommit i säng så höll mitt knä mig vaken i ytterligare en timme tills jag tog en värktablett och lyckades somna. Var dock helt iskall och var tvungen att ha mina fluffiga tofflor på mig hela natten.

För att hålla mig vaken igår när klockan började bli mycket så slog jag in lillebrors presenter, klockan 12 i köket mitt ute i ödemarken som låg i totalt mörker. Jag kan ju säga att jag var lite rädd här ensam med 4 dörrar som skulle vara otroligt lätta att öppna, inte för att de var låsta så det hade bara varit att promenera rakt in.

Jo, dagen idag. Jag har gått hela dagen som en zombie och gjort allt på autopilot.

Började vid halv 8 och fixade frukost, grejade lite med tvätten och sen gick jag ut i stallet med den stora flickan och mockade, fyllde hönät, vattenhinkar, sopade stallet och putsade utrustning. Putsade 6 träns, lika många martingal/bröstor och en sadel. Jag var helt borta och bara matade på tills mamman kom och hämtade mig till lunch. Vi hade besök av morfarns kusin, läs urgammal, åt jätte god lunch med sticky toffee cake som efterrätt. Mycket mumsigt.

Skalade potatis efter att jag hade plockat undan efter lunchen. När all potatis var slut så var jag äntligen ledig.

Kollade på två avsnitt av Being Human och gjorde den första övningen i min nya bok. Det var skoj att rita lite och skönt att få sitta ner en stund.

Eftermiddagen försvann i ett hujj, jag lagade mat och fixade med det och sen var dagen slut.

Just för tillfället pratar jag med Alex men måste snart hoppa i säng.

Detta kan läsas på bokens baksida(översatt från engelska):

James Morgan har en nästan omänsklig talang för musik. Och den talangen har dragit till sig Nuala, en själ-stjälande älva som fostrar och sedan när sig på den kreativa energin hos exeptionella människor tills de dör. James har otaliga anledningar att frukta älvorna men när han och Nuala hjälps åt med en smärtsamt vacker komposition upptäcker James att hans känslor för Nuala djupnar. Resten av älvorna är dock inte lika harmlösa. Med Halloween - de dödas dag - som närmar sig måste James slåss mot älvdrottningen och den behornade kungen av de döda för att rädda Nuala's liv och sin själ.

Hade ingen aning om att detta var fortsättningen på Lament men det var det tydligen. Och har man inte läst den föregående så är det rätt svårt att hänga med i handligen på den här boken.

Så klart så är även denna bok ett mästerverk av vår kära Maggie Stiefvater och jag måste säga att jag är totalt såld på hennes böcker.

I Lament är det Dee som är huvudperson men i Ballad är det hennes vän James som vi följer, även om Dee spelar en ganska viktig roll även i denna bok.

James är ball. Så är det bara. Han är stört skön, sarkastisk, egen och totalt knäpp. Jag önskar jag hade en killkompis precis som honom, som skriver över hela sina händer och konstant säger roliga saker och tänker på tok för mycket. Om någon har en sådan vän som dom vill bli av med så hojta till!

Det är en kärlekshitoria, på sätt och vis men mest är det en historia om James. Ja, och så älvor förstås. Elaka varelser det där. Onda kanske är att gå för långt men själviska och utan någon som helst möjlighet att känna empati är nog det minsta man kan säga.

Vad mer kan man säga om den här boken?

Det skulle väl i så fall vara LÄS.

5 av 5 säckpipor